24, 25, 26?

Mjölktänder och permanenta tänder: Max 6½ år. 

När ungarna får tänder så kommer ju de första 20.
Sen kommer de fyra 6-årständerna (permanenta molarerna längst bak) och då har de 24.
Sen ska de runt skolstart börja tappa mjölktänder: 23...22... så att de permanenta kan komma fram.
Efter nån månad pluppar de permanenta fram: 23, 24.
Samma i överkäken: 23...22... och så kommer 2 fram: 23...24.

Men inte Max inte... Han får 6-årständerna. Utan att tappa några mjölktänder. .
Och får permanenta framtänder i underkäken. Bakom mjölktänderna. Utan att tappa några mjölktänder fram.
Ungen samlar helt enkelt på tänder. Han har nu 26 st - vid 6 års ålder.
Bra jobbat Max :-D

Fast, nu sitter de två framtänderna i underkäken väääldigt löst och lossnar när som helst. Men inte inatt hoppas jag!

Max har varit väldigt ledsen och frustrerad över att "alla kompisar" tappar sina framtänder - men idag när jag tog fram speglar och visade honom hans nya fina framtandspärlor så var han så glad att han fick tårar i ögonen!
Min älskade stora lilla 6-åring ♥

---
Jag kollade upp med en bekant som är tandläkare, och det är ingen fara med att tänderna kommer såhär. Man kan vicka och försöka få loss de gamla tänderna. De nya brukar räta upp sig.
Sen hittade jag den här sidan:
http://www.tandvardsguiden.com/Pages/44.aspx/Skolbarnet---7-till-12-ar


Här är en bra bild med tändernas namn och placering:

Gonatt!
// G

Ficka!

Loa kom med tårar i ansiktet och drog i sina pyjamasbyxor:
"Icka, icka - Ei icka!"
Ena handen höll en leksak, den andra letade efter en obefintlig ficka. 

En sån katastrof! 

- Ska vi byta kläder så ska du få byxor med ficka Loa? frågade jag. 
 Oj vad bråttom han fick - benen gick som på en disneyfigur när han sprang iväg.
Jag tog fram byxor med STORA fickor och passade på att byta blöjan samtidigt. 
Sen var det en lycklig unge som sprang iväg och stoppade fickorna fulla med leksaksskruvar :-D 

// G 

Mera pepparkaksgubbe - en blogg

Hittade den här bloggen som också diskuterar  #pepparkaksgate 
http://magnihasa.blogspot.fi/2012/12/peppar-peppar-kaka.html 

Intressant...
Du har väl sett mitt inlägg tidigare i veckan?

Allas RÄTT till pepparkaksgubbar

Gonatt! 

Semper Glutenfria Lussekatter, recept

Semper Glutenfria Lussekatter recept

LUSSEKATTER

1 pkt saffran (0,5 g)

1 dl russin

1 ½ dl vatten, 37 grader

100 g smör eller margarin

1 dl socker

1 pkt jäst (50 g)

1 ägg

1 pkt Semper Mix (spara 1 dl till utbakningen)

1 ägg till pensling

Garnering:

russin

pärlsocker

Blanda ingredienserna i den ordning som de står ovan. Baka ut till lussekatter, kransar eller längder. Pensla med ägg och strö över pärlsocker. låt jäsa på plåt med bakplåtspapper i ca 50 minuter. Grädda lussekatter i ca 10 minuter vid 225 grader, längder och kransar ca 16 minuter i 200 grader.

Dela degen i 9 lika stora delar. Rulla ut till 2 dm långa ströngar och fläta dem sedan tre och tre. Fäst ihop ändarna på flätan så att det blir en krans. Pänsla med ägg och strö över pärlsocker och/eller mandelspån. Låt jäsa på plåt med bakplåtspapper i ca 50 minuter. Grädd i ca 16 minuter vid 200 grader.

Allas RÄTT till pepparkaksgubbar

Jamen, det var då ett jävla tjat om den där pepparkaksgubben! 

Expressen skriver: 

"... att det aldrig varit frågan om något förbud. I själva verket handlade det om att lärarna ihop med barnen kommit överens om vilka sånger som skulle finnas i luciatablån, och att pepparkakssången inte fanns med.
– När barnen bestämt vilka sånger de ska sjunga, så innefattades inte pepparkaksgubbesången, och då har läraren sagt att då har vi inga pepparkaksgubbar, säger Margaretha Zetterlund..." 

 Så Mio som ALLTID varit pepparkaksgubbe vill FORTSÄTTA att vara pepparkaksgubbe - trots att det röstats ner på hans skola.  Mio gnäller av sig hos mamma (helt rätt).
"När hans mamma Jennie Simic fick veta gick hon i taket:
– Han har alltid varit pepparkaksgubbe, det är bara en gång som han varit tomte." skriver Aftonbladet 
Skam den som ger sig...  Expressen kontaktas och de "rycker in" som en räddande ängel - pratar med skolan, fixar pepparkakekläder till lille Mio (som inte vill böja sig för ett demokratiskt beslut) och allt är frid o fröjd?

Hmmmh...  Så nu har vi lärt oss att:
Demokratiska beslut kan visst rivas upp om mamma ringer skolan, tidningar ringer skolan och Expressen "rycker in"?  Mmmh, yeah, right.. Så bra då! *ironiskt*

Nu bildas demonstrationsgrupper på Facebook. Jisses.. jisses... Har folk inget annat att gnälla på? _________________________________

Demonstrera mot att ta bort pepparkaksgubbarna!
VAD vill VI med detta evenemang?
1. Säga stopp !
2. Uppmana till att klä sina barn i pepparkakskläder för att visa att vi vill ha kvar vår pepparkaka i Lucia tåget!
3. Hålla på våra traditioner och ha kvar chansen att välja vad man vill vara i ett lucia tåg.
4. Stötta MIO.
**
Vi borde demostrera genom att klä ut våra barn till pepparkaksgubbar runt om i Sverige,
för att visa att vi tycker det är fel att ta bort pepparkaksgubbarna!
DET ÄR INGET RASISTISKT MED PEPPARKAKSGUBBAR!
Och det är Sveriges RÄTTIGHETER att ha sina traditioner ifred!
Mångkultruism eller inte.. (Har inget med detta att göra!)
Vi står upp för traditionerna! Och det spelar ingen roll vart ifrån världen man kommer.
pepparkakor är lika goda för alla! Och lika söta att se i ett lucis tåg!
LÅT BLI VÅRA PEPPARKAKOR!
Hur deltar man?
Jo man gillar detta event och klär ut sina barn till pepparkaksgubbar oavsett vad folk säger..
Vi hedrar pepparkaksgubben genom att ha ett helt tåg av dem! Eller?
__________________________________________

Faaan vad led jag blir på vissa människor...

I min grabbs skola bestämmer lärare och elever gemensamt vad de ska göra vid olika tillfällen, tex så röstas det om de ska vara ute på asfaltsplanen med sparkcyklar, cyklar mm eller om de ska vara inne o göra något.
Självklart så kraschar en o annan unge för att han/hon inte får åka sparkcykel på skoltid bara för att det är bestämt så för just den dagen! De röstar om vilken film de ska se, om de ska vara på skolgården eller på området runtomkring, om de ska åka pulka eller stanna inne. 

Men vafan, är det inte det livet går ut på? Att lära sig hur livet fungerar i små o stora sammanhang. 

Att man inte alltid kan få som man vill när det finns ett större sammanhang, tex gemensamma beslut på skolan eller hemma?
Min 6-åring får totalbryt när det inte blir som han vill och kanske har förväntat sig.
Idag ville han ha Lasagne, men jag hade bakat med honom och orkade helt enkelt inte göra lasagne. Face it - that's life! Han grät o skrek och lugnade sen ner sig. Han dog inte, utan var jättenöjd med pannbiffarna med gräddsås som pappa lagade. 

Näh, jag ska definitivt inte vara med på några demonstrationer eller protestlistor för alla individers rätt att få göra precis som de vill i alla lägen. Nooo Way!

Och soppan fortsätter: http://na.se/nyheter/laxa/1.1910199--min-son-sager-att-de-ljuger-
Please, läs HELA artikeln. Inte bara ingressen. OK? 

// Trötta mamman G 

Ooj Äng

Loa 23 mån har bara klättrat ur spjälsängen en enda gång!
Han blev väl så rädd att han inte har vågat klättra utan stannar kvar trots att han ibland inte vill. Han somnar ju oftast utan problem - som väl är!

När han vaknar på nätterna och inte vill somna om i spjälsängen så pekar han på den stora 120cm-sängen som står i hans rum och säger "Ooj Äng". Då lägger vi oss där och sover vidare.
När han är hemma på dagarna så sover vi middag där också. På 120-resårmadrassen ligger en gammaldags hederlig TJOCK tempurmadras på 105 cm, så jag ääälskar att ligga i den :-)

I veckan tog vi bort benen på den stora sängen. 
Grabbarna älskar att springa, hoppa och busa i den och det har hänt att de gjort sig illa när de sprungit in i sängen eller ramlat ur den :-)
Samtidigt tog vi diskussionen: Ska Loa ha kvar spjälisen eller flytta till den stora sängen?

Ikväll var pappa på fotoklubben och jag var ensam med kidsen. När jag borstat tänderna på dem så sa jag till Loa att "Nu får du lägga dig med nappen och nallen". Han sprang fram till spjälsäng - som vanligt. Pekade på nallen och napparna  och sa "App, Alje" - som vanligt.
Sen vände han sig och pekade på den stora sängen "Ooj Äng!"
- Va? Vill du sova i den stora sängen?, frågade jag medan jag gav honom nallen och napparna.
Loa nickade med ett stort leende bakom nappen, pekade igen och sa "Ooj Äng".
Jag tvekade lite men tänkte att vi får väl testa?

Han skuttade glatt upp i sängen, la sig på sin kudde och bad mig sätta på musik.
Sen pekade han på adventsstjärnan och sa "Änna Ampa".
Hmmh.. han brukar ju inte vilja ha lampan tänd, men kör i vind!
Jag pussade honom gonatt och gick. Precis som om han hade legat i spjälisen.

Liten liten grabb i en stor stor säng! 

Till Max sa jag att jag inte tänker läsa ikväll, utan jag stökar runt i köket så Loa hör mig och vet att jag inte har tid att komma när han ropar. 

Han ropade några ggr, sen knackade han med nappen i väggen och pratade för sig själv.

Jag gick in ett par gånger när han lät mer angelägen, och bara pussade honom och sa "Gonatt, jag kommer snart!" - sådär som vi brukar göra när han ligger i spjälsängen...

 När jag plockat färdigt så satte jag mig vid TVn med ett öra mot barnens rum. Max var tyst. Loa lät lite. Men så tystnade han, och när jag tassade fram o kikade i dörren så låg han den lille gosegrisen och sov!

Med nallen i ett fast grepp och nappen i munnen

Holy pommfritt - ungen somnade! Själv! Utan tjafs!
*dansar en glädjedans*
Hoppas hoppas det funkar lika bra i fortsättningen också! Jag bestämde mig för att OM han kliver ur sängen så fiskar jag upp honom och lägger honom i spjälisen! *stålsätter mig för nattningen i morgon*

// G 

Märklig marknadsföring - Jessys blogg - XIT

Jistanes så bra! Ja, vad ska jag säga?
 Du som är förälder eller varit nära föräldraskap kommer att känna igen det på Jessys blogg.
Extra roligt för mig att hon jämför med det året då jag blev mamma: 1987 :)
Dubbeligenkännande där alltså!
Enjoy!
Läs själv på: Märklig marknadsföring - Jessys blogg - XIT
// G

Loa fick en tid imorrn

Right... Maken åkte ner med Loa till Vårdcentralen Lilla Edet.
Sköterskan på VC tyckte inte att Loa är "sjuk". Han tempade ju bara på 37,6 i morse.
Men att han pendlar mellan 37,5 och 38,5 sen 9 dar tillbaka ryckte hon på axlarna åt.
Nåja, Loa har en tid till Dr kl 08:30 i morrn bitti.
Vi får väl se vad de säger då...
Maken måste i alla fall ha ett intyg för VAB nu när det går över en vecka.
Självklart hoppas jag att ungen inte har nåt som behöver behandlas. Men det är ju tyvärr så att tex lunginflammation inte alltid hörs - utan syns bara på röntgen (har jag lärt mig genom en annan mamma C ), så... om Dr. i morgon inte hittar nåt - ska vi slå oss till ro med det eller gå vidare?
Asch, ungen mår ju bra; dvs springer omkring och visar inga tecken på att ha problem med allmäntillståndet. Han är bara tröttare än vanligt, har kortare stubin än vanligt, och är lite stökigare än vanligt på både dagar och nätter. Men det är full fart på honom. Och han tjatar hål i huvet på oss :-D

// G

9 dagarsfeber

Tors 22 nov. De ringde från dagis - Loa har 38,3 i temp. Jag hämtar honom. Han är trött, vi sover middag och sen är han "som vanligt" med bara 37,6. På kvällen har han 38,2.
Fre 23 nov. Dagis o fritids stängt. Loa en aning gnällig, men pigg.
Lör gick. Söndag filmvisning för Hjärtums barn. Loa tittade på film, käkade popcorn, drack saft och åt korv. Sen sprang han ikapp med de andra ungarna i korridoren.
Mån 26 nov. Gomorron! Dagis och Fritids. Frid o fröjd.

Till 11-tiden då de ringde från dagis. Loa har feber!!! 38,2. Jahapp... Hämtar hem och han ÄR trött. Sover middag i 3 timmar!
Hemma tis, ons, tors. Vi tempar och tempar. Hela tiden mellan 37,6 och 38,3 grader.
Fredag, lördag samma igen...
Nu är det söndag kväll den 2 december och Loa hade 37,8 grader ikväll! 
9 dagar med småfeber, så i morgon blir det vårdcentralen! 
Stackars liten...
// G

Förlossning på TV

Tittar på SVT1 "Barnmorskorna - Norge" 

Liiite annat än amerikanska förlossningsprogram. Härligt att se.
Med mina 5 förlossningar bakom mig så har jag lite egen erfarenhet av det, men jag har inte varit med på andras förlossningar så...
I programmet var det en kvinna som födde sitt tredje barn. Oj vad jag kände igen mig! Och jistanes så det riste i äggstockarna och mjölkpaketen igen :-)

När ungen väl var ute (jäkla söt unge förresten) så låg de där och gosade sig med lyckotårar och allt.
Navelsträngen var vit o slapp när den klipptes av pappan. Lycka ♥
Här stängs kameran av och vi fylls av hänförelse över livets början.

Då, precis DÅ brukar det vara dags för efterbörden. Den förbannade jävla efterbörden...
Barnmorskor som trycker på magen för att för att hjälpa till. Och så måste man hjälpa till själv när allt man vill är att gosa och beundra och gråta en lyckoskvätt till!

(Det är ganska läckert att se och känna på moderkakan. Livsträdet som hållt mina älskade barn vid liv därinne. Till och med den första lilla tösen hade en normal moderkaka sa obducenten.)
Sen när efterbörden är ute så är det dags att bli undersökt och ev sydd... AJ som satan i gatan vad det svider när de torkar av för att kunna se!!! *pust*

Men sen.. då kommer lugnet och silverbrickan med världens godaste smörgås!

Jahupp, det var det det.
Nu är det färdig-fött för min del och andra får ta vid jobbet med att befolka världen ;-)

Gonatt
// G

Julrecept för mjölkallergiker. Knäck

Knäck, cirka 80 knäckformar 
2 dl havregrädde 2 dl socker 2 dl ljus sirap ev ½ -1 dl hackad mandel 

Läs innehållsförteckningarna om du inte är helt säker på vad ingredienserna innehåller!

Gör så här: Ställ ut knäckformar på en plåt.
Blanda alla ingredienser utom mandeln i en tjockbottnad gryta och låt koka i cirka 40 minuter tills smeten är 120-124 grader.

Om du inte har termometer kan du prova att göra kulprov. Häll några droppar i en kopp med kallt vatten. Knäcken är färdig när smeten stelnar så mycket att det går att göra en kula av den.

Rör i den hackade mandeln och häll upp smeten i formarna med hjälp av en sked.

Förvaras svalt.

(mjölkfri.com)

Unggii!

Loa vaknade. Kl är 23.
 Maken gick in till honom, för om jag visar mig så är det lögn i helvete att få honom att stanna kvar i spjälsängen.
- Unggii, unggii! gnäller Loa. Ängging!
Så hörs högre gnäll. Tror maken la ner honom i sängen igen. Gnyyyyyl...  Så blir det tyst.
*pust* Det funkade!
Det är tyst...
... lite smågnäll...
Hoppas Loa somnar om - och sover gott!

Fast.. det är  lite småmysigt att ligga i den stora sängen i hans rum med honom bredvid sig.
Det har varit ganska orolig sömn på sistone - troligtvis mardrömmar?

Ungefär såhär är det på nätterna. ♥


// G

Loa räknar ALLT

Loa lägger pussel: 
Emm, Tåå, Tee, Yjja, EMM! Tåå, Tee, Yjja, EMM! Tåå, Yjja, EMM! Tåå, Tee, Tåå, Yjja, EMM! Bää, Koo, EMM!

Han räknar ALLT nu. Spelar ingen roll vad han ser, så låter det
 "Emm, Tåå, Tee, Yjja, EMM! Tåå, Tee, Yjja, EMM! Tåå, Yjja, EMM! Tåå, Tee, Tåå, Yjja, EMM! "
Och fingrarna viftar i ett försök att göra sådär som andra gör när de visar med fingrarna medan de räknar.

So Cute ♥ 

// G 

köttfärspiroger utan vete och mjölk!

 Jag blev så sugen på köttfärspiroger att jag kastade mig på nätet och sökte på glutenfria sådana. Jistanes så jag fick leta för att hitta ett recept utan Kesella eller Kvarg! Vi använder ju inte mjölkprodukter heller pga Max allergier! 
Nåja, tacka vet jag veganer - dem kan man lita på vad gäller mjölkfritt i alla fall ;-) Se här vad jag hittade på http://veganen.blogspot.se/  Visst låter det som ett användbart recept?

Glutenfri vårrulledeg + vårrullsfyllning

En enkel vetefri deg till vårrullar eller användas som filodeg. Fungerar även att använda till paj och piroger. Går att fritera, stekas eller grillas i ugn.

deg till 15-20 vårrullar

Degen:
1 dl vatten
1 tsk fiberhusk
2 - 3 dl basmjöl

Fyllning:
2 grovt rivna morötter
1-2 dl grovt riven vitkål (gärna surkål)
1 dl fryst sojafärs eller kokt ris
1 pressad vitlöksklyfta
salt och peppar

Gör så här:
Rör ihop ingredienserna till fyllningen i en skål, salta och peppra efter smak.

Blanda fiberhusk och vatten och låt svälla i 10 minuter, tillsätt mjölet och arbeta för hand tills den blir smidig i några minuter. Dela degen och kavla ut på mjölat bord tills du får den lagom tunt, lägg på lite fyllning, pensla på med lite vatten på kanterna och vik ihop.

Steks på medelvärme tills de fått fin färg eller friteras tills gyllenbrun. Man kan även grädda dem i ugn, pensla då på lite sojagrädde och ringla över lite olja, grädda i 200°C tills de fått fin färg.

Posted 12th April by Oscar - Ⓥegan

Labels: Varmrätt Vårrullar

 Fyllningen gör jag genom att fräsa köttfärs, lök, vitlök, strimlad kål och riven morot. Sen blandar jag det med kokt ris och kryddar upp det.

Mums!
// G 

tre polare

 Jag berättade vid middagsbordet att vänfamiljen är sjuka och att de "kör laget runt" med magsjuka.
Då sa Max att han tycker att vi inte ska ha fler barn, för att då blir tex Loa sjuk och sen blir bebisen sjuk, och sen blir mamma sjuk och sen blir han själv sjuk och sen blir pappa sjuk. Så därför tycker han att det räcker med 2 barn i vår familj :-D
 Sen sa han att han nog själv ska ha 1 eller 2 barn. Eller NEJ förresten, han kan inte få barn för han ska bo med grannpojken och Ian !!!

- Men du, sa jag. Ni kan ju adoptera barn om ni vill?
- Vad är adoptera för nåt?, frågade han.
- Jo, om tex en kvinna o en man inte kan få egna barn, eller om tex två killar är ihop men vill ha barn, då kan man adoptera ett barn som behöver föräldrar :-)
(fast jag menade: tro inte du kommer undan att fixa barnbarn till mig för att du ska bli bög, ungjävel!)

// G

Jävla fluga

Jävla fluga! Helt orädd och .. tam? Jag är glad att den inte var i sovrummet i alla fall :-)
Men varför ska den envisas med att sitta på mig?
...  Ooopsh, kanske dags att duscha :-D  Hahahah,

Loa hade mardrömmar.. del 2 (se tidigare inlägg)

Skallebank from hell! 
*funderar*
Neh, inte riktigt - bara nästan. Man ska inte överdriva ;-) 
Jag som ville hämta lillskrutt tidigare :-(
Jaja, han klarar väl den sista timmen; han har ju sovit middag och ätit mellanmål. 
Jag ska "kurera" mig och sedan ta emot mina underbara grabbar med en stor längtande famn ♥
// G 

Loa drömmer

Stackars Loa hade mycket drömmar och mardrömmar inatt. Jag undrar vad som hänt på dagis igår egentligen? Ja, jag kan ju inte veta säkert att det är på dagis, men jag skulle inte vara förvånad! Det har nämligen hänt en hel del som inte är ok, och som vi klurat ut eller fått reda på efteråt via omvägar.

Igårkväll gick jag o maken och la oss i tid, dvs för 22. Men typiskt nog så hade jag myrkrypningar i  skulderpartiet, så efter trekvart gick jag upp, stoppade i mig mer värktabletter och rörde mig för att öka blodcirkulationen i väntan på att det skulle lätta.
Precis när jag kände att NU kan jag nog sova, så vaknade Loa.. *suck* Jaja, jag hade det på känn när han gnydde tidigare på kvällen, men det är inte alltid kul att ha rätt!

Sedan var det knô och gny, spark o gnäll och sömngråt. :-(  Usch så jobbigt det var... Jag pratade med honom och berättade om katterna och hunden hos familjen Tesked (där vi tillbringade helgen).
Tydligen gick mina ord igenom hans drömmande och han sov lugnare en stund igen. Nästa gång han gnydde pratade jag om Hannes (Teskeds yngste son) och om leksakerna han hade. Vid 3-tiden bytte jag blöjan för att han skulle ha det bekvämare.
Så höll vi på från 00:30 till 04:45 då han vaknade på riktigt och jag gav honom vällingen. Då somnade han om - 20 minuter innan det var dags för väckning!

Trött, tröttare, tröttast... *gäsp*  Jag ska hämta hem honom tidigare idag, och jag ska försöka vila ut så att jag orkar med det.

Ha en bra dag!
// G 

Wazzup lixom?

Vad gör jag nu för tiden? Hur är det med mig o kidsen o allt?
Pjah, det är väl som vanligt; huvet upp o fötterna ner, el nåt :-D

Inget speciellt alltså.

• ... Max är 6 år och har börjar skolan, dvs förskoleklass. Gullungen min ♥ .
   Så stor han är nu! Han har ett jäklars humör - ständig skägglossning... Han är alltså en alldeles normal 6-åring :-) 
• ... Loa är 20 månader. Vi slutade amma för 1 månad sen och det gick totalt smärtfritt och enkelt. Lite fööör enkelt för min smak *suckar lite abstinensigt*. Han tjötar som faen! Varje dag kommer nya ord, det senaste är Kom, Kallt, och... eeh, kommer inte ihåg. Han babblar jämt - som bror sin :-)  Han har väl 20 ord kanske? Eller mer. Självklart är uttalet som det sig bör för en 20-månaders; helt obegripligt ibland - till hans frustration! 
• De stora ... det är min stora livssorg - men det är inget jag orkar grotta i nu... 
• .... Min hälsa; tjah, ganska ok. Käkar Tiparol nu (heaven!) och den tar det värsta så att vardan flyter på och nätterna är vilsamma :-). Magen har ballat ur men jag tror jag fått ordning på hur den funkar: Käkar havregrynsgröt dagligen och har slutat dricka kaffe... Jaja, det går att vänja sig! 
• ... På G: Jag o systrarna har gett mamma en finfin 75-årspresent: Vi ska ut o resa!!!! (Vi 3 systrar som är barn till mamma alltså - de andra syskonen har annan mamma).
  Hjup, jag har inte varit utomlands på läääääänge! Det närmaste vi kommer "semester" är när vi åker till stugan ca 1½ timmes bilfärd bort.
  År 2000 var jag 1 månad i Spanien - det var helt underbart! 2002 och 2003 var jag o maken i Polen, i en liten stad som hans kompis kommer ifrån. Ingen solsemester eller spa direkt, bara ett litet hotell och strosa runt i staden, men en paus från vardagen i alla fall.
  Men NU ska vi - JAG ut o resa på riktigt :-D  Jippiiih!
  Vart vi ska? Ingen aning - än. Jag håller på att kolla på kryssningar i Medelhavet för högst 10tusen per pers med käk, servicetillägg/dricks mm. 
• ... Jag o maken. Jag älskar honom. Som vanligt :-D Jag upptäcker emellanåt hur go han är, hur bra, snäll, snygg, charmig, rolig, varm, omtänksam han är. Och jag upptäcker också hur envis, irriterande, dum i huvet, okänslig, lat han är också.
  :-D   

Tjah, det var väl ungefär så tror jag.
Pöss,
// G 

Mjölk & Nutella

Mjölken sur -> Gitte sur. 

Jag ville ju ha mjölk och müsli till frukost! 

... Letar, letar.
Hittar Nutella och rostebröd!
Gitte glad. 

Nutella söt -> Gitte söt? 

:-D 

Livet är matte?

3 av 5.
Eller om man vänder på det så har jag 2 av 5.
Se det påssetivt; 2½ av 5. OK?

Småttingarna har jag = + 2.
Den äldsta finns på Fejjan och telefon = + 1.
Jag har inte sett honom på 2 år = -½.
Den första flickan dog i magen = - 1.
Dottern har jag inte sett på ... 4 år? = -1.

Enkel matematik. Svår smärta. = Livet?

// G

Var är jag?

Var är jag? Vem är det som ligger där bredvid mig? 
*vaknar desorienterad* ... Min säng, mitt rum. Och min man bredvid mig! VAD HAR HÄNT?
*funderar* Åh, fan... barnen har sovit i sina egna sängar hela natten - så att jag också kunnat sova i egen säng! :-) 
Halleluja!!! :-D

Grattis på mig!

- Du får säga Grattis till mig. Jag fyller år idag! sa jag till Max 5 år.
- Grattis mamma! sa sonen.
- Maken fann sig snabbt, pussade mig gomorron och grattade. :-)
.... tjah, man får väl hjälpa dem på traven lite ibland ;-)

Jag låg kvar i sängen tre sköna timmar till. När jag klev upp var hela världen förändrad. Eller nästa i alla fall:
Maken och Max hade med Loas hjälp plockat undan och städat hela köket, och alla golven. Inklusive våttorkning!
Jisses så glad jag blev :-) Mina underbara killar ♥

När jag tittade ut såg jag gnistrande snö och strålande solsken. Som gjort en för en April-födelsedag!
Slog på datorn och fixade kaffe. På Fejjan kryllar det av grattisar från goa underbara människor som på olika sätt förgyllt mitt liv. ♥ Love Ya all! ♥

Grannungen här i byn, goa Elin, fyller också år idag. Så hon får kika runt på
www.dx.com och www.tinydeal.com om hon hittar nåt hon vill ha till sin nya mobil.

Puss på dig Elin!

 Och grattis på oss på vår dag!

Nu ska ungarna få lunch, sen åker maken ner till Boströms och shoppar kakor, tårta och andra förnödvändigheter för eftermiddan/kvällen. Jag borde kanske leta efter sminklådan och lite schyssta (läs rena) kläder, vilket som alla småbarnsmammor vet är något man inte har jämt... *s*

// G
...

Magdalena-Metoden dag 2

Jahupp, så var det dags att surfa lugnt medan Loa låtsas vara för pigg för att somna liggande i sin egen säng.
(Jag skrev om Magdalena-metoden igår)

Slockna sittande kan han - det vet jag. Men nu var det ligga ner som gällde...
 

Jag kan inte låta bli att imponeras av hur länge man kan hålla sig vaken fast man är aptrött! Just nu står han och gnällgråter så snoret rinner. Ja, han är förkyld också, stackaren :-) 

När jag kommer fram till sängen så lägger han sig villigt ner. Tro jag det!

Nu har jag lagt honom... eeh... 10? ggr, och han ligger kvar! *hurrar lite tyst o försiktigt* 

Han låg kvar och somnade! Det tog totalt ca 20 minuter?
:-D
Jippiiih! 

// G 

Vi tar tag i nattandet. Igen!

Jag gjorde ju ett försök att få Loa att somna i sin egen säng för nån månad sen, men det gick åt pipsvängen... 

Nu är jag jävligt less på att vara bunden till honom medan han somnar - vilket kan ta hur lång tid som helst!
Maken brukar sitta i soffan med Loa medan han tittar på TV, men jag tycker inte det är vidare praktiskt när man har mer än ett barn. Max ska ju också nattas och kan ha ont i magen etc. Då funkar det inte att vara låst vid ett av barnen. Visst katten är det bekvämt att titta på TV medan knodden somnar, det kan inte förnekas...

Så nu kör jag med "Magdalena-metoden" (se hennes blogg här), som går ut på att lägga ungen i sin spjälis och så sätter man sig i samma rum med bok/laptop eller liknande och bara finns där. Så förbaskat trött som Loa är på kvällarna så ska det fungera har jag bestämt! Maken får så lov att haka på det här i fortsättningen.

Och se! Jag hade rätt!
 Loa somnade till slut efter att jag försiktigt lagt honom ner på kudden femtielva gånger :-)

Dags för mig att ta mig en kvällsmacka. Ha det!
// G 

Vem är hon/han/hen egentligen?

Såg Barnpsykolog Jenny Klefbom på TV4. Hon berättade om en flicka som inte ville fira sin födelsedag. Föräldrarna tog kontakt med Jenny eftersom de tänkte att dottern är deprimerad.
När Jenny pratade med flickan så kom det fram att flickan var ledsen för att hon alltid fick presenter som hon inte tyckte om, som tex Barbiedockor. Det visade sig att morföräldrar mfl inte brytt sig om att ta reda på vem flickan är, utan istället köpt presenter utifrån "normen" för flickor i en viss ålder. 
Tänk så fel det kan bli när man inte ser individen, utan stirrar sig blind på normen! 

Jag är så tacksam för att mina föräldrar gav mig de leksaksbilar, verktyg mm som jag älskade ♥ . Mina första minnen kretsar kring de små metallbilarna... Som när jag fick slåss för att försvara dem i sandlådan! :-D
Men vad gäller kläder så var vi flickor mammas små söta provdockor för de söta rosa klänningar som hon sydde. Visst var det kul ibland att klä sig gulligt, men oftast så tyckte jag inte om kläderna. Och jag avskydde nålarna som stacks. Jag undrar vad mina systrar tyckte om det? 

När jag fyllde 10 (tror jag det var) så önskade jag mig en docka!!! Mina päron kliade sig säkert i huvet men köpte snällt dockan till mig. Det var nämligen så att mina kompisar (tjejkompisarna alltså) lekte med dockor och jag ville prova på hur det var! *s* . Den dockan var mer eller mindre som ny när jag själv fick barn, men nu är den sliten som det ska vara :-) 
Jag hade Barbiedockor - tro det eller ej! Inte till rollekar, utan som provdockor för de fina klänningar som vi sydde. Det tyckte jag var jättekul! 


Ja, vem är din son/dotter egentligen? Bakom könet, åldern, platsen i det sociala sammanhanget. Vem är den lilla individen som ska växa med din hjälp? 

// G 

Skitunge på dagis!

Häromdagen bajsade Loa ner sig totalt.
Kontaktfröken som haft bihåleinflammation har lite nersatt luktsinne. När hon drog av Loas byxor så rann det bajs utmed bordet, frökens byxor och en skvätt ut på golvet!
Skrattande berättade hon att Loa hade bajs från armhålorna ner till fotknölarna och att han hade varit överlycklig när han fick bada i den djupa tvätthon. Sedan hade hon passat på att gosa extra med honom när han var insvept i en hadduk. :-)

Loa fick springa iväg utan blöja medan fröken städade upp. Självklart passade han då på att kissa en skvätt på golvet i rummet intill och stod lyckligt och stampade i sin lilla kissepöl! 


♥  


// G 

6-åring på G eller?

Jag tittade på Max idag när han "hade en stark åsikt" och tänkte tillbaka på de stora barnen. DÅ slog det mig: Han är ju som en sexåring!!! Jag blev lite förvånad då killar brukar vara lite senare än tjejjer?  
Jag strök ömt tillbaka hans lugg och sa att "Du börjar bli en riktig 6-åring du!"
- Hur då mamma? frågade han.
- Jo, du tänker så mycket på allt möjligt och så, sa jag (diplomatiskt).

Han studerar oss noga och tar gärna efter vad vi säger och vad vi gör. På gott och ont.. 
När jag är trött och har ont så är jag gnällig. Vilket Max, naturligtvis, påpekar: 
- Mamma, du gnäller! 
- Ja, du har rätt, säger jag och mina axlar åker ner. 
Ungen HAR ju rätt! Och jag påpekar när han är grinig så .. ^^

Oftare och oftare får jag räkna till hundra och upprepa mantrat: 
"... Älska mig mest när jag förtjänar det minst,
för då behöver jag det bäst... " 
Och sen blir jag inte lika arg och irriterad ;-)

Vardagstjafset med Max: 
Om vi inte tar fram (och är överens om) kläderna redan dagen innan så blir det ett jäkla liv om fel byxor och ful tröja. Hur fan kan en grabb vara så noga med kläder???
Sen är det fel flingor, vill inte ta medicinen, han ville ju väcka Looooaaaa!, fel mössa, fel saft i medicinen, vill cykla, måste bygga med Lego innan dagis.
Efter dagis vill han inte komma in, inte äta mellanmål, vill leka med kompisar, inga kompisar är hemma (världen rasar), vad blir det till middag/vill inte haaaaa, vill inte gå in (igen), vill inte duscha nuuuuu, fel kvällsmat, vill ha efterrätt (chokladbollar, punchrullar, glass), titta på TV längre, måste bygga färdigt Lego (igen), mamma läsa, mamma klia ryggen, när ska mamma lägga sig? vill ligga o goooosa...
*andas*
*ANDAS*

Det är väl för väl att man är så kär & förälskad som man är!
Hur orkar man annars med den här krisen?

// G 

Duktiga ungar!

På väg till dagis cyklade Max före mig och Loa. Max är en hejjare på cykel!
Han vänder och vrider huvet ordentligt, utan att vingla, vid varje korsning (1 på väg till dagis, 2 på väg hem). Hade jag inte vetat bättre så hade jag trott att han är "trafikmogen". Men nu är det ju så att hans ögon inte kan bedöma avstånd och hastighet riktigt förrän vid 12 års ålder så han får allt ha vuxenuppsikt ett tag till.
Redan förra sommaren började han "trixa" med cykeln: stå upp, hålla i med en hand, stegra, hoppa osv. Nu är det grus kvar på marken och isfläckar, men han hanterar det bra så jag är inte orolig. Han har dessutom overall på sig så han skrapar inte upp sig så hemskt om/när han kör omkull.

Loa 16 feb. Tittar på när Max åker pulka.

När vi kom till dagiset satte jag ner Loa på golvet och han stod kvar med ett leende. Skönt! 
Jag gick till bänken och satte mig, men Loa stod kvar och började pilla på sina skor. Jahah, de ska av vid dörren. Han har rätt! Jag hjälpte honom av med skorna och gav dem till honom. Vad gör ungen? Jo, han placerar sina skor snyggt i hyllan där de ska vara :-) Sen gick han till Max' krok och började leka kurragömma... Där kröp jag efter och drog av honom plagg för plagg medan ungen skrattade lyckligt! Storebror fnissade åt oss och plockade med sina kläder. När Loa var färdig och jag hängde upp hans ytterkläder så gick han in - utan en blick på mig eller Max!
- Nänäh, jag måste ha PussÅkram, sa jag och fångade in ungarna. Loa hade knappt tid med mig, men jag fick nådigt krama o pussa honom. Max skrattade och vinkade hejdå till mig.

Vad skönt det känns i mammahjärtat :-)
// G

Hejåhejdåleken, Loa

Loa är för skön när han bearbetar och arbetar med saker o ting. 

De har gått på dagis i en månad nu (minus 1 sjukvecka).
I början förstod han väl inte att mamma går och är borta läääänge. Så det var inga probs att lämna honom.
Sen gick ljuset upp och han fattade grejen; nu ska hon lämna mig och brorsan här! Uääääääh!
Sen en dag så släppte han mig när jag klätt av honom, och började leka tittut med dagisfröken :-o Åh, så glad jag blev! Nästa dag hjälpte Max mig med att klä av Loa. Sen gick Loa rakt in och glömde säga hejdå till mig.
 - Nänänäh, jag ska ha min pussåkram sa jag och fångade in ungarna. Jag sa till Max att vi får visa Loa att man alltid säger hejdå ordentligt. Sagt och gjort, och sen tog Max Loa vid handen och de gick till bilarna. 

I helgen fick Loa tag på mina strumpbyxor som jag lagt på soffan. Ni vet såna där klassiska rejäla strumpbyxor som man har till kjol när det är kallt? Han placerade dem omsorgsfullt på sitt huvud, vinkade hejdå till mig och gick mot ytterdörren. Där stod han bortvänd ett ögonblick och rättade till mina strumpbyxor så de låg runt halsen på honom istället, vände sig sedan om och log stort.
Så gick han mot mig och sträckte ut armarna mot mig.
- Heeeej, älskling! sa jag. Har du haft det bra? 

Han kastade sig i min famn, och vi pussades. Så lösgjorde han sig och vinkade glatt medan han gick mot dörren igen och plockade med ytterkläder och skor på vägen. 

- Hejdå mamma, nu går jag till dagis! sa hans leende ögon och vinkande lilla hand. 

- Hejdå hjärtat, vi ses i eftermiddag, svarade jag. 

- Heeeeej mamma, nu är jag hemma igen! sa hela hans kramvänliga kropp. 

- Hej min älskling, jag har saknat dig! svarade min. 

Så höll vi på länge fram och tillbaka. 

Snacka om att bearbeta sin vardag va? :-) 

// G 

Mello 25 feb 2011

Max 5 år: - Han i svarta kläder kanske är blind! 
Jag: - Menar du han som sjunger? 
M: - Aaah. 
J: - Varför tror du det? 
M: - Han blundar hela tiden!
(Christer Sjögren)

Inställningar...

Nu äntligen orkade jag kika runt i vad det är som strular i min blogger. Det var webbläsaren Chrome som blockerade cookies! Jaja, jag har nog märkt att det inte funkar som det ska efter att jag fixade ny användare på datorn, och jag har funderat på att "ta tag i det nån gång". NU blev det "nån nång" och jag kan äntligen bla svara på era kommentarer!
Grattis Gitte!

Ett blogginlägg om dan.
Skulle jag klara det?
Jo, egentligen skulle jag det.
Men...
Alltid det där "Men" ... Eller hur? ;-)
För min del är det (tröskeln, hindret) att jag helst skriver när jag mår bra. När jag har det bra.
 Det är sån jag är!
Jag vill helst se det som är bra. Vara positiv. Optimist. Glad. Jaja, ni fattar va?

Så anledningen till att jag inte skrivit på... *räknar* ...
(jag skrev senast den 7 feb och nu är det den 22 feb)
... på ca 2 veckor, är att jag dåligt-skit-apa-kasst... Jag är helt enkelt sjuk pga för stor belastning!
Ok... Ok.. nu har jag sagt det:
Jag mår inte bra!

Det gör så förbannat ont... Ont överallt utom
.. och nu blir det min standardfras när det är jobbigt och jag inte orkar ta in hela biten..
ont överallt utom i örsnibbarna och *censur* men det börjar på F

Ok. That´s it!
Over and out för tillfället...
*blundar och klickar på [Publicera]

// G 

Dagis - ok och inte ok

Nu har Loa fattat grejen:
När man kommer nånstans och ytterkläder tas av medan en vuxen utanför familjen är med/tittar på så betyder det att han ska bli lämnad.
*Gny, gny, gny-gnäll, grååååt*
Idag började han gny redan när jag parkerade vagnen utanför dagiset...
Men han är faktiskt inte så fruktansvärt mycket klängigare än vanligt, dvs när han blir trött sent på eftermiddan.
Och han missar inte sitt nattmål av bröstmjölk.
Men annars så är han helt ok! Det har gått mycket lättare än vad jag tänkte mig, och jag trodde att det skulle gå ganska lätt!

Jag däremot är inte helt ok... Vi ville ha dagis den tiden maken jobbar 75%, men vi fick så att han kan jobba ca 60% om jag inte hämtar barnen. Kul kul... (för den som inte vet; jag är sjuk / sjukpensionerad)
Nåja, vi får så lov att klara det vare sig vi gör det eller inte! Jag lämnar, hämtar och vi gör vårt bästa. Eftermiddagar, kvällar och nätter domineras av smärta och trötthet. Än så länge kan jag klä på och av Loa - ibland med hjälp av Max.
MEN - tro inte att jag snällt lägger mig på rygg och ber att få sparkad på! Jag jobbar på att få ett bättre beslut om dagistiderna.
Håll tummarna för oss!

4:e inskolningsdagen

Idag var det den fjärde inskolningsdagen för Loa.
Han började 9:30 och skulle sova middag på dagis. Spännande!
I förmiddags när de, maken och barnen, kom dit så var det utelek för ungarna.
De två föregående dagarna hade de andra ungarna varit i en klunga runt Loa, men idag sa fröken till dem att låta Loa få gå ifred - att ge honom lite svängrum helt enkelt!
Loa travade lyckligt omkring i sandlådan och drattade på näsan på den frusna sanden/snön.
Ajajaj...

lite gråt och tröst av pappa och sen iväg o undersöka världen igen!
Pappa skickades hem vid 11 med orden "Jag ringer om det är nåt, annars hämtar ni båda barnen kl 13:30. Hejdå!"

Efter lunchen kom eldprovet: Sova middag!
Hur ska det gå... Vi tittade på klockan och såg att den tickade förbi 12... 12:30...
Hmmh, nu har Loa antingen somnat eller så blir det ingen sömn på dagis idag.
Telefonen var tyst. Klockan blev 13 och vi skrattade: Han måste ha somnat!!!

Vi gick till dagis och möttes av två glada lyckliga ungar :-)
Pappa tog upp Loa och pussade honom, sen fick Loa syn på mig och sträckte sig mot mig.
 - Åååh, min älskade lille skrutt! Hur har du haft det idag? Har du sovit gott? Mammas Älskling ♥
 -  ÄhÄhÄh, svarade Loa.
 -  Åh, vill du ha tutte? frågade jag.
 - ÄhÄH sa han med ett skratt!
Jag satte mig på soffan och ammade honom från ena bröstet.
 - Vill du ha mera? frågade jag honom, och han svarade med sitt "ÄhÄh".
Jag ammade från andra bröstet tills han nöjd släppte taget och kastade sig iväg på golvet på nya äventyr!
*s*  Skruttungen ville visa mig alla leksakerna på en gång!
 -  Nu går vi hem, vi kommer tillbaka en annan dag. Kom nu!

Dag 4 är avklarad och han känns färdiginskolad redan!

// Stolta mamman G

3 dagar av inskolning

Nu har han varit på inskolning i 3 dagar :-)
Första dagen var han där och lekte en timme medan vi tittade på. De andra barnen var ute.
Vi kom överens om att pappa sköter resten av inskolningen, eftersom han hellre släpper pappa än mig!

Andra dagen (igår) var de andra barnen inne och lekte. Loa befann sig i himmelriket med alla beundrare och betjänter ;-) Allt som allt 1½ timme.

Idag stannade han ute och lekte med barnen och sin fröken i 1 timme innan de gick in. Han hade lyckligt kravlat omkring i sandlådan och knatat efter de andra barnen.
Han åt lunch också och det var "sådär", men han har väldigt ojämn matlust så det var inget ovanligt för honom.
Han var trött men på gott humör! 2½ timme blev det idag.

Väl  hemma igen satt han bara i vagnen och tittade. Sa inget, gjorde inget, bara tittade på mig.
Medan jag tog av honom kläderna frågade jag hur hans dag hade varit. Om han lekt med Max och om det var god mat  Då kvicknade han till och började berätta och gestikulera, men inte lika högljutt och vilt viftande som han brukar ;-)

Efter en slurk bröstmjölk somnade han gott och sov middag...

... tills storebror smällde i dörren, och Loa hörde att livet pågick utan honom! Upp å hoppa!

// G 

Ensam hemma

Lugnt o skönt hemma. Grabbarna är på dagis; Max på sin femtomtimmars och Loa skolas in av pappa.

Ensam hemma...
Mina axlar sjunker ner och ett lugn sprider sig i kroppen.
Ensam. Utan stress. Utan ljud. Kan dricka kaffet medan det är varmt och vänta på att värktabletterna verkar. Slipper le och försöka vara intresserad av legobygget genom huvudvärken.
Behöver inte tvinga diskbråcksryggen att böja sig medan tennisarmbågarna protesterar inför rörelsen när de värkande händerna ömt ömt lyfter upp ett underbart charmtroll som bara vill vara nära mamma. Inga skärande skrik eller slamrande legoklossar spränger mitt huvud i bitar genom trötthetsdimman....

Saknar dem. Saknar den gränslösa kärleken som lyser i ögonen när de kallar på min uppmärksamhet. Saknar deras röster. Deras härliga påhitt; Loa som snöat in på skor och ska prova alla som finns i huset. Max som efterlyser gummiband till sin legouppfinning. Saknar buset - det spontana härliga buset som får mitt hjärta att svälla av kärlek och glädje.

Tror jag ska njuta av lugnet en stund till innan de kommer hem efter lunchen.

// G

Loa börjar dagis!

Idag var det då dags. Loa skolas in på dagis.
Redan... Min lille lille bebis! Han är nu 13 månader och 2 dagar.
Jaja, jag vet att det heter förskola men det skiter jag högaktningsfullt i!

Det är tacksamt med barn som redan har syskon på dagis; miljön och människorna är bekanta sedan 1 år tillbaka. Så den timmen han var inne o lekte med sin kontaktfröken så tittade han knappt åt mig o maken!
Stolta storebrodern Max var ute och lekte med kompisarna.

Max har ända sen i julas tjatat om hur många dagar det är kvar tills Loa börjar på hans dagis. Han är verkligen glad i sin lillebror och stolt över honom ♥.

I morgon ska Loa vara där i 1½ timme, och jag är säker på att det går lika bra :-)
Dessutom har Max ordinarie dagisdag då (han går på 15-timmars på tis, ons, tors), så han hinner tjata hål i huvet på alla som orkar lyssna om att lillebror kommer bla bla bla...
*s*

Härliga ungar. Inte alls svårt att vara glad och stolt över dem!

// Mamma G

Loa vill inte sova middag

Loa stökar runt i sin spjälsäng medan jag roat iakttar honom. Jag ligger med laptopen i vuxensängen bredvid hans spjälis.
Han kör hela sin repertoar av ljud och miner. Flirtar flirtar och hoppas på att jag ska ta upp honom.
Han kastar nappar, mjukdjur, strumpor och drar i lakanen.
Sen ropar han på Max i förhoppning att dörren öppnas av hans älskade storebror. Då får han syn på en napp på golvet och pekar på den med ett bestämt ljud. "Jag vill ha den mamma!", låter det som.
Jag drar upp speldosan en gång till, ger honom en napp och Loa lägger ner huvet på kudden en liten stund. Men inte för länge - han kan ju råka somna!
Han är röd runt ögonkanterna, ögonbrynen och nästippen. Ögonen är tunga där han står i sängen och tittar ut genom fönstret. Han vinglar till, sätter sig. Och kastar iväg nappen igen.
Jag har laddat med nappar bredvid mig så jag kan ge honom när han gjort slut på de i sängen. Sen går jag upp och samlar ihop napparna från golvet.
Han sätter sig i sängen, lutar sig trött mot spjälorna med tunga ögonlock. Sen reser han på sig igen. Inte somna, inte somna.
Han tittar uppfordrande på mig och ger ifrån sig ett ljud, "Äh-äh-äh" som betyder "tutte", dvs amma.
Jag tar upp honom, ger honom bröstet och han tar ett par klunkar och ler sedan stort mot mig.
 - Du är inte hungrig va? säger jag med ett leende. Så ger jag honom nappen och lägger ner honom i spjälsängen igen.
När han till slut ligger kvar med huvudet på kudden en liten liten stund så lägger han sig på mage, trycker ifrån med benen och håller emot med pannan så att rumpan åker upp i luften. "Jag ligger INTE ner".
Nappen flyger iväg... Åsså börjar vi om igen...
Till slut förstår han att det ÄR sova som gäller och börjar trött gråta. Jag lägger honom ner och klappar. Andningen blir tyngre och tyngre medan han suger på ena nappen och pillar på den han har i handen.
Sådärja, nu sover han!
Skruttunge!

Är det alltid bra att amma?

Ammade bakom ratten – krockade med lastbil

En kvinna ska ha kört bil ammande sitt lilla barn när hon rände in i en tankbil på E 20 utanför Skara på onsdagen. I bilen fanns ytterligare två barn.

Alla fyra fördes till Kärnsjukhuset i Skövde med okända skador.

– Enligt poliser på plats ska kvinnan ha ammat när hon körde in i tankbilen. Därför har vi upprättat en anmälan om vållande till kroppsskada och händelsen ska utredas, säger Ulla Brehm, pressinformatör på polisen i Västra Götaland.

Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14168680.ab 

Cliff Richard - Living Doll [Excellent quality]

För er som inte känner till låten jag skrev om igår,
och för er som vill ha en liten nostalgitripp så lägger jag in originalet av låten
Living Doll med Cliff Richard



Jag var jättekär i honom när jag var barn... Han var ju såå charmig.
Vad var väl Elvis jämfört med Cliff Richard?
:-D

// G

Living doll

Got myself a crying, talking, sleeping, walking, living doll 
Gotta do my best to please him just 'cause he's a livin' doll  

Loa går. Han går "stadigt" och kan till och med vända!
Han är sååå glad o stolt över det och "ropar" på oss för att vi ska se.
Härliga unge ♥

Loa AKA Timmy Lamm

Men han är förkyld, snorig, gråter, o gnäller om vartannat.
Och sen ställer han sig upp och går igen och triumferar med ett strålande leende.
På kvällarna slocknar han rakt av - det är jobbigt att vara förkyld och lära sig saker samtidigt!
Vi gör vårt bästa för att hålla honom glad o nöjd, vilket inte alltid är så lätt!
Loa... Min egen lilla "living doll" (levande docka) 

// G