tisdag 7 december 2010

I väntans tider....

Öh... gomorron eller nåt... Klockan är bara 5... 

Det går inte att sova så det är lika bra att kliva upp. Har varit vaken sen 4-tiden. Inga kraftiga förvärkar eller något i kroppen som håller mig vaken - bara en rastlöshet i kroppen. Och i sinnet... 

Killarna vaknar om en halvtimme. Lillkillen i magen är redan vaken. Ute är det alldeles vitt och helt underbart. Verkar bli en fin dag :-)


De här sista dagarna är sånt man aldrig glömmer.... Just nu går huvet igenom de föregående 4 förlossningarna och tiden före. Väntan, spänning, lite oro inför förlossningen (går det för fort eller hinner man med psykiskt?), den oerhörda längtan efter den lille, nyfikenheten: hur ser han ut, hur är han som person? 


Makens klocka ringde och jag kröp ner bredvid 4-årige Max. Så mysigt det är att känna den varma mjuka barnakroppen intill sig, att stryka den lena, lite allergiknottriga ryggen, och känna hur han sakta vaknar till liv. Så lyfter han på huvudet och har ett lyckligt leende i ansiktet. 
- Gomorron älskling! 
Vi leker lite med hans IKEA-kanin som är hans "Bebis". Den är med överallt och han sköter om den ömt - och ibland med skön sjuk humor :-)  
Så ringer makens klocka igen och han kliver upp och tar fram kläder till Max. 
- Gomorron, säger jag. 
- Kan du inte sova? frågar maken. 
Jag lugnar honom med att jag inte blivit väckt av värkar inatt, så det är lugnt. Jag har gått igenom förlossningarna och längtar efter Lillebror, säger jag. 
Vi kliver upp och Max får sina mediciner medan jag tar en kopp "kvällsro-te" i förhoppning om att få sova några timmar när killarna åkt iväg. 
Nu börjar förvärkarna komma igång igen. Det är mäktigt hur kroppen jobbar, och ganska läckert att känna styrkan utan att störas av smärta. Igårkväll gjorde det ont dock och jag gick i huvudet igenom allt i BB-väskan. Men eftersom jag fick sova ganska bra inatt så dröjer det nog nån vecka till innan Lillebror kommer. 


Men herregud! Det är vecka 38 idag :-D WeeeHaaah! Snart snart snart... :-)


Nu är jag trött igen - dags att lägga sig. Hoppas inte sura uppstötningar bubblar upp i munnen när jag ligger ner, men jag har bara druckit lite te så vi håller tummarna :-) 

// G 

4 kommentarer:

  1. Elisabeth Johansson/Lovelli7 december 2010 kl. 11:42

    Ja, man får ta tillvara de här sista veckorna/dagarna och försöka njuta njuta mellan förvärkarna. Det är ju sista gången ändå. Fast du kommer säkert få en till ;O) Du som orkar... :O

    SvaraRadera
  2. Jo, det är ju omföderskans förbannelse: foglossning, förvärkar och eftervärkar. Men det är värt det :-D
    Detta är mitt sista barn - hälsan sätter stopp, tyvärr... Så det gäller att njuta nu!

    SvaraRadera
  3. Men du? Är det dags redan? Hmmm... Haha.
    Jag har haft lite molande mensvärk jag som jag hoppas ska betyda nåt. Men som förstföderska är det nog bara önskedrömmer. ;-)

    SvaraRadera
  4. Jenny, mensvärk - pyttsan! En annan klagar inte för skitsaker osv osv...
    Men vad jag inte talar högt om är att de flesta som blir hemskickade från BB faktiskt är omföderskor! Psst - hemlissss.....

    SvaraRadera