Jobbargubbar

Vi håller på att lägga om taket till stugan, men det är ett drygt jobb att hinna själv mellan de regniga dagarna.
Så vi frågade grannen om han kan hjälpa till.
- Javisst, på lördag eftermiddag är jag ledig! svarade grannen.

Maken gick upp 6 i morse och började slamra vid 7.
Ett jäkla oljud så att Max vaknade.
Han hann knappt slå upp ögonen innan han hade studsat ur sängen och dragit på sig "jobbarbyxorna", dvs snickarbyxorna :-)
- Jag måste hjälpa pappa, sa han och försvann utan att äta frukost eller sina mediciner! Jaja, det hinns med, jag får väl gå ut med en smörgås och medicinerna om en timme, tänkte jag.

Kl 8 hör jag en bekant röst utanför stugan. Där står grannen med kofot och hammare i högsta hugg och ett stort flin i ansiktet.
- Ska vi jobba eller?

Jobbargubbarna Fredrik och Jörgen

Herregud... det är inte svårt att älska sina grannar! ♥  Tack tack underbara J!

Jag kokade en mättande soppa och tänkte att de får äta när de hinner.
För min del satt soppan alldeles utmärkt eftersom jag fortfarande mår pyton.  Kanske ska försöka äta lite mer kokt mat och mild mat över huvudtaget...

Man blir HUNGRIG av att jobba!

Efter maten var det dags att jobba igen.

Tittut!

// G