lördag 25 februari 2012

Mello 25 feb 2011

Max 5 år: - Han i svarta kläder kanske är blind! 
Jag: - Menar du han som sjunger? 
M: - Aaah. 
J: - Varför tror du det? 
M: - Han blundar hela tiden!
(Christer Sjögren)

Inställningar...

Nu äntligen orkade jag kika runt i vad det är som strular i min blogger. Det var webbläsaren Chrome som blockerade cookies! Jaja, jag har nog märkt att det inte funkar som det ska efter att jag fixade ny användare på datorn, och jag har funderat på att "ta tag i det nån gång". NU blev det "nån nång" och jag kan äntligen bla svara på era kommentarer!
Grattis Gitte!

onsdag 22 februari 2012

Ett blogginlägg om dan.
Skulle jag klara det?
Jo, egentligen skulle jag det.
Men...
Alltid det där "Men" ... Eller hur? ;-)
För min del är det (tröskeln, hindret) att jag helst skriver när jag mår bra. När jag har det bra.
 Det är sån jag är!
Jag vill helst se det som är bra. Vara positiv. Optimist. Glad. Jaja, ni fattar va?

Så anledningen till att jag inte skrivit på... *räknar* ...
(jag skrev senast den 7 feb och nu är det den 22 feb)
... på ca 2 veckor, är att jag dåligt-skit-apa-kasst... Jag är helt enkelt sjuk pga för stor belastning!
Ok... Ok.. nu har jag sagt det:
Jag mår inte bra!

Det gör så förbannat ont... Ont överallt utom
.. och nu blir det min standardfras när det är jobbigt och jag inte orkar ta in hela biten..
ont överallt utom i örsnibbarna och *censur* men det börjar på F

Ok. That´s it!
Over and out för tillfället...
*blundar och klickar på [Publicera]

// G 

tisdag 7 februari 2012

Dagis - ok och inte ok

Nu har Loa fattat grejen:
När man kommer nånstans och ytterkläder tas av medan en vuxen utanför familjen är med/tittar på så betyder det att han ska bli lämnad.
*Gny, gny, gny-gnäll, grååååt*
Idag började han gny redan när jag parkerade vagnen utanför dagiset...
Men han är faktiskt inte så fruktansvärt mycket klängigare än vanligt, dvs när han blir trött sent på eftermiddan.
Och han missar inte sitt nattmål av bröstmjölk.
Men annars så är han helt ok! Det har gått mycket lättare än vad jag tänkte mig, och jag trodde att det skulle gå ganska lätt!

Jag däremot är inte helt ok... Vi ville ha dagis den tiden maken jobbar 75%, men vi fick så att han kan jobba ca 60% om jag inte hämtar barnen. Kul kul... (för den som inte vet; jag är sjuk / sjukpensionerad)
Nåja, vi får så lov att klara det vare sig vi gör det eller inte! Jag lämnar, hämtar och vi gör vårt bästa. Eftermiddagar, kvällar och nätter domineras av smärta och trötthet. Än så länge kan jag klä på och av Loa - ibland med hjälp av Max.
MEN - tro inte att jag snällt lägger mig på rygg och ber att få sparkad på! Jag jobbar på att få ett bättre beslut om dagistiderna.
Håll tummarna för oss!